Jag är uppvuxen i ett hem där det nästan aldrig fanns någon alkohol på bordet, pappa tjuvrökte cigariller men värre än så var det aldrig. Men det finns de som inte har det lika bra. Många barn växer upp i missbrukarhem och aldrig får någon hjälp. De växer upp till att bli frustrerade, arga, ofta själva missbrukande vuxna. Inte så konstigt kanske.
Lever man inte med sitt arv från föräldrarna när man blir vuxen? Tänker på barn har hjälpt sina föräldrar upp ur rännstenen när de inte kan gå rakt och ramlar på grund av att de är så berusade.
Varje gång jag läser, ser eller hör tragiska historier om hur det är att växa upp i ett hem med missbrukare blir jag illa berörd.
Vad kan jag som medmänniska göra för att förändra andras livssituation? Det finns mycket information på valet.se. Ett steg kan iaf vara att stötta Stadsmissionen och BRIS.
// Tina Kaikkonen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar